Biolog Gunilla Magnusson 

Vattenreningskärr för avlopp och dagvatten

GM Vattenmiljö i Uddevalla arbetar med vattenrening och vattenmiljö. Jag som äger och driver företaget; Gunilla Magnusson, erbjuder projektering samt konstruering av vattenreningskärr för avlopp och dagvatten till fastigheter där kommunalt vatten och avlopp saknas.

Vattenreningskärr kan användas för rening av enskilt avlopp, för dagvatten, vatten från jordbruksmark eller som extra reningssteg efter reningsverk. Kärret för vattenrening har en god reningseffekt när det gäller reduktion av närsalter och bakterier.

Vår broschyr

Vattenreningskärr i Lärjeåns trädgårdar

Lärjeåns trädgårdar, i närheten av Angereds centrum i Göteborgs kommun, anlades i början på 2000-talet. Grönsaker och blommor odlas både på friland och i växthus. Odlingen har ekologiskt inriktning utan tillsatser av bekämpningsmedel och konstgödsel. Trädgården har en total yta på ca 2 ha som kan användas till odling samt en kompostanläggning med odling av
ärtväxter för gröngödsling. Dessutom finns en permanent fruktträdgård och en kryddgård. 


Försäljning av plantor och blommor och caféverksamhet bedrivs i trädgården. Anläggningen besöks varje år av ett stort antal personer främst på vår och höst. Besöken är flest på helger men man har en stadig ökning främst under veckodagarna.


Under 2005 beviljades ett EU-bidrag inom Interreg North sea region IIIB, SPARC (Stragegic Partnership in River Corridors) för vidare utveckling av trädgårdarna. Medel avsattes för förbättring av lokaler och bevattningsanläggning och byggnation och utvärdering av vattenreningskärret som en kretsloppsanpassad reningsmetod för avlopp.

Rapporter:

Miljövänliga metoder för vattenrening av avlopp och dagvatten. 

Ni som är intresserade av ett lättskött ekologiskt vattenreningssystem erbjuds miljövänliga metoder för vattenrening av avlopp och dagvatten. 

Metodpresentation:

Bergum

Vattenreningskärr är ett kretsloppsinriktat reningsalternativ. Genom att utforma våtmarker så att den biologiska produktionen gynnas kan närsalter tas upp i näringskedjor som sprids till omgivningarna.

Grodor

Organismerna som möjliggör näringsreduktion är mikroskopiska växter och djur som bidrar till en myllrande våtmark med biologisk mångfald.

Sommarbild, Svenseröd

Ett vattenreningskärr anläggs på en något sluttande mark och anpassas till områdets karaktär. Varje kärr är unikt varför det krävs specialkunskap för planering. Principiellt är det ett antal grunda dammar som anläggs efter varandra där varje damm representerar ett ekosystem. Vattenreningskärret kan användas för rening av enskilt avlopp från en eller flera fastigheter, för dagvattenrening, för rening av vatten från jordbruksmark och som extra reningssteg efter reningsverk. 


Anläggningskostnaden är låg men det krävs en viss skötsel för att upprätthålla funktionen i kärret. Skötseln innebär tillsyn så att läckage undvikes, ingen skuggande vegetation får ta över, kanterna ska hållas kortklippta. I synnerhet inför vintern är det viktigt att ta bort skuggande vegetation.

Vinterbild, Svenseröd

I vattenreningskärret sker en effektivare reduktion av närsalter än med traditionella metoder med över 90 % rening för både kväve och fosfor den mesta tiden av året. 


Sommartid och vid torrperioder kan reningen uppgå till 100%, när utflödet upphör. Vattenreningskärret ska vara utformat på ett sådant sätt att vid extrema vinterförhållanden då anläggningen bottenfryser och svallis bildas inte svämmar över ut i omgivningen. 


Näringsämnena ligger lagrade i isen och så fort issmältningen startar kommer den biologiska produktionen igång med samma höga närsaltsreduktion som under sommartiden. Bakteriereduktionen visar på samma acceptabla effektivitet som markbäddar.

Kontakt

Exempel på uppdrag och utredningar i företaget samt artiklar (rapporter, publikationer)

Kronologisk förteckning över rapporter:

  • Magnusson, G. 1988. Närsaltsupptag hos olika morfologiska och taxonomiska grupper av marina makroalger. Avd Marin Botanik, Göteborgs univ. (mimeo).
  • Magnusson, G., L. Axelsson, C. Larsson and H. Ryberg. 1994. A model for calculation of nutrient uptake capacity of seaweeds in cultivation. Botanica Marina 37: 115-123.
  • Wallentinus, I. och G. Magnusson. 1991, 1993 och 1994. Funktionella och strukturella förändringar i Skagerraks makroalgssamhällen - betydelsen för kustzonens processer. Lägesrapport till SNV.
  • Magnusson G. 1994. Nutrient and carbon uptake in some marine macroalgae during different nutrient regimes. Abstract, Fifth International phycological congress Qingdau Kina. 
  • Pihl, L., G. Magnusson, I. Isaksson and I. Wallentinus 1996. Distribution and growth dynamics of ephemeral macroalgae in shallow bays on the Swedish west coast. Journal os Sea Research 35(1-3): 169-180.
  • Magnusson, G. C. Larsson, L. Axelsson 1996. Effects of high CO2 treatment on nitrate and ammonium uptake by Ulva lactuca in different nutrient regimes. Scienta Marina 60: 179-189.
  • Magnusson, G. 1997. Diurnal measurements of Fv/Fm used to improve productivity estimates in macroalgae. Marine Biology 130:203-208.
  • Quantum yield in some structurally varying macroalgae exposed to different nutrient conditions. Manuscript.
  • Regulation of macroalgal growth by light and nitrogen availability. 1997. Avhandling.
  • Magnusson, G. 1998. Slam och dess användning. Utredning, Stenungsunds kommun.
  • Magnusson, G. 2003. Svenseröd – anläggning av vattenreningskärr som enskilt avlopp (Bilaga) Manuskript
  • Magnusson, G 2003. Förslag till vatternreningskärr enskilt avlopp, Öna, Vänersborgs kommun. Uppdragsgivare, Vänersborgs kommun
  • Magnusson, G. 2003. Förslag till vattenreningskärr för enskilt avlopp, Boden, Lerums kommun. Uppdragsgivare, fastighetsägarna
  • Magnusson, G. 2004. Ljusanläggning i Bergums vattenreningskärr (Bilaga) Manuskript
  • Magnusson, G. 2004. Förslag till vattenreningskärr enskilt avlopp, Gårevattenbacken, Stenungsunds kommun. Uppdragsgivare, fastighetsägaren
  • Magnusson, G. 2004. Förslag på vattenreningskärr avlopp för 4 fastigheter, Skälebacken, Uddevalla kommun. Uppdragsgivare, fastighetsägarna 
  • Sobis, K. 2004. Kan ljusanläggning öka reningseffektiviteten vintertid - en studie i bakterie och närsaltsreduktion i Bergums vattenreningskärr. Examensarbete, Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet.
  • Magnusson, G. 2005. Planering och förslag vattenreningskärr Lärjeåns trädgårdar, Göteborgs kommun. Uppdragsgivare Göteborgs kommun
  • Magnusson, G. 2006. Förslag vattenreningskärr Tobiasgården, Kungälvs kommun. Uppdragsgivare Stiftelsen Tobiasgården. 
  • Magnusson, G. 2007. Förslag vattenreningskärr Attersta, Örebro kommun. Uppdragsgivare fastighetsägaren
  • Magnusson G. and Å. Rehndell 2008. Lärjeåns garden, Development of Water purification marsh for sewage treatment.
  • Magnusson G. and Å. Rehndell 2008. Lärjeåns garden, Development of Water purification marsh for sewage treatment. Summery and conclusion.
  • Magnusson G. and Å. Rehndell 2008.Lärjeåns trädgårdar, Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten 
  • Å. Rehndell 2008. Vattenreningskärr. Artbestämning av funna plankton i vattenreningskärren i Bergum och Lärjeåns trädgårdar samt mätning av klorofyllhalt. Examensarbete för magisterexamen i Ekologiskt Zoologi. Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet.
  • Magnusson, G. 2008. Förslag vattenreningskärr Askum, Sotenäs kommun. Uppdragsgivare fastighetsägaren
  • Magnusson, G. 2008. Renovering av våtmark, ombyggnad till vattenreningskärr Bokenäs-Kärr, Uddevalla kommun. Uppdragsgivare Kärr våtmarksförening
  • Magnusson, G. 2008 Förslag vattenreningskärr Ängatorp, Vårgårda kommun. Uppdragsgivare fastighetsägaren 
  • Magnusson G. and Pehrsson O. 2010. Biologisk rening i vattenreningskärr i förhållande till lagstiftningen.
Powered by